Krig utan lag: Trumps angrepp på Iran väcker uppståndelse i USA

När president Donald Trump i lördags kallade de nyliga militära angreppen mot Irans kärnanläggningar för en ”spektakulär militär framgång”, blev det startskottet för en intensiv debatt om huruvida han brutit mot USA:s konstitution.

Kritiken har varit särskilt hård från Demokraterna, som menar att presidenten ignorerat kongressens grundlagsenliga ensamrätt att förklara krig.

Kongressens rättigheter åsidosatta?

”Trump lovade att avsluta krig – nu har han dragit in USA i ett nytt”, sade senator Christopher Van Hollen Jr. och underströk att presidenten tydligt brutit mot konstitutionens krav på kongressens godkännande vid krigsförklaringar.

Han är långt ifrån ensam. Även kongressledamoten Alexandria Ocasio-Cortez reagerade kraftigt och menade att Trump brutit både mot konstitutionen och den så kallade War Powers Resolution från 1973 – en lag som tydligt reglerar hur och när en president får använda militära medel utan att först rådfråga kongressen.

”Han har impulsivt riskerat ett krig som kan binda oss i generationer. Det är helt klart grund för ett riksrättsåtal,” sade hon.

Missnöje även bland Trumps egna

Kritiken stannar dock inte vid Demokraterna. Även delar av Trumps egen väljarbas – kärnan i ”Make America Great Again”-rörelsen – uttrycker nu missnöje.

Många anser att presidenten sviker sina vallöften genom att dra in USA i ännu en konflikt i Mellanöstern, när han i stället borde fokusera på inhemska frågor som ekonomin. Missnöjet vittnar om ett skifte i opinionen bland de mest trogna anhängarna.

Ingen tydlig juridisk grund

Trump-administrationen har ännu inte presenterat någon klar juridisk grund för angreppen mot Iran. Det spekuleras i att presidenten kan komma att hänvisa till nödläge eller till tidigare tillstånd, som det så kallade AUMF (Authorization for Use of Military Force) från 2001.

Men flera juridiska experter menar att detta inte håller. Eftersom de iranska kärnanläggningarna inte utgjorde ett omedelbart hot, saknas det enligt dem stöd i såväl lag som praxis.

Brian Finucane, seniorrådgivare vid International Crisis Group och tidigare jurist på utrikesdepartementet, kallar beslutet ”klart olagligt”. Han tillägger: ”Även enligt den verkställande maktens egen tolkning skulle detta sannolikt klassas som ett ‘krig’ – och det kräver kongressens godkännande.”

Republikanskt stöd bromsar motåtgärder

Trots kritik från flera håll står Republikanerna fortfarande lojala bakom presidenten. Det gör chanserna till ett riksrättsåtal ytterst små.

Demokraterna försöker nu driva igenom lagförslag som ska begränsa presidentens möjlighet att beordra militära angrepp utan kongressens godkännande. Men med republikansk majoritet i både senaten och representanthuset ser vägen mot ny lagstiftning ut att bli svår och lång.

Vårt team kan ha använt AI för att assistera vid skapandet av detta innehåll, som har granskats av redaktörerna..