Militär
Historiskt NATO-avtal: Försvarsbudgetar på 5 procent ska säkra mot Putin och Kina
Med beslutet om att kraftigt höja försvarsutgifterna står NATO inför ett vägval – mellan fortsatt fred genom styrka eller risk för splittring och sårbarhet. De kommande åren blir avgörande för om alliansen kan omvandla löften till handling, och om Europas säkerhet verkligen är värd den historiska investering som nu krävs.
NATO har precis enats om en historisk och ambitiös plan: försvarsutgifterna ska höjas till hela 5 procent av BNP senast 2035.
Beslutet, som godkänts av samtliga 32 NATO-ambassadörer, markerar ett tydligt skifte i alliansens säkerhetspolitik och skickar en kraftfull signal till omvärlden – framför allt till Ryssland och Kina.
Från 2 till 5 procent – ett nödvändigt språng?
Det nya målet innebär mer än en fördubbling jämfört med dagens krav på 2 procent av BNP. Av de fem procenten ska 3,5 procent gå direkt till militära utgifter, medan resterande 1,5 procent satsas på områden som cyberförsvar, logistikinfrastruktur och civil beredskap.
Enligt diplomatiska källor är beslutet ett svar på de växande hoten från Vladimir Putins Ryssland och Kinas ökande globala närvaro.
USA:s tidigare president Donald Trump har spelat en viktig roll i processen. Han har vid upprepade tillfällen uttryckt stark kritik mot de medlemsländer som inte når upp till försvarsmålen – och det nya avtalet ses även som ett sätt att hålla USA fortsatt förankrat i alliansen.
Läs också:
Splittring under ytan
Trots den formella enigheten är inte alla länder lika entusiastiska. Spanien har intagit en tydligt kritisk hållning. Premiärminister Pedro Sánchez har redan deklarerat att landet inte kommer att sträva efter 5-procentsmålet, utan i stället siktar på ett mer realistiskt mål på cirka 2,1 procent.
Med nuvarande försvarsutgifter på cirka 1,24 procent av BNP ligger Spanien redan bland de lägsta bidragsgivarna inom NATO. Det öppnar för möjliga spänningar – särskilt mot USA, där Trump tidigare slagit fast att länder som inte betalar ”sin andel” inte kan räkna med automatiskt stöd från Washington.
Storbritannien på väg framåt
Storbritannien har länge försökt balansera sina NATO-åtaganden mot inrikespolitiska budgetprioriteringar. Nu ställer sig regeringen bakom det nya målet, men planerar att genomföra höjningen stegvis.
Premiärministern har som ambition att höja landets försvarsbudget från dagens 2,3 procent till 3 procent senast 2034. Det skapar ett tydligt ramverk för att möta NATO:s krav i nästa steg.
Med detta visar alliansen en ny, samlad viljeinriktning: att rusta upp inför framtidens hot och gemensamt markera att varken Ryssland eller Kina ska kunna underminera västvärldens säkerhet.
Vårt team kan ha använt AI för att assistera vid skapandet av detta innehåll, som har granskats av redaktörerna..
Läs också: