Försvar till vilket pris som helst? NATO:s korruptionsskandal kastar skuggor över upprustningen

Samtidigt som NATO trappar upp sin militära beredskap och medlemsländerna förbereder historiska ökningar av sina försvarsbudgetar, rullas en korruptionshärva upp inom alliansens inköpsapparat.

Fem personer har hittills gripits i Belgien och Nederländerna, och utredningen sprider sig nu till flera europeiska länder samt USA.

Enligt den belgiska åklagarmyndigheten misstänks både nuvarande och tidigare anställda vid NATO:s support- och upphandlingsbyrå (NSPA) för att ha läckt känslig information till försvarsleverantörer.

Ersättningen? Troligen kontantbetalningar som förts genom skumma konsultbolag.

”Det finns indikationer på att pengar från dessa olagliga aktiviteter har tvättats,” uppgav de belgiska myndigheterna.

Samtidigt har en tidigare tjänsteman vid det nederländska försvarsministeriet gripits, och husrannsakningar har genomförts i Luxemburg, där NSPA har sitt huvudkontor.

Miljardkontrakt under lupp

Skandalen briserar i ett läge där NATO:s samlade årliga försvarsutgifter överstiger 1,3 biljoner dollar.

Bland annat ingick NSPA förra året ett kontrakt värt nästan 700 miljoner dollar för leverans av Stinger-missiler till flera medlemsländer.

Avtal som dessa ska normalt ge effektivitet och stordriftsfördelar – men det aktuella fallet visar hur sårbara även väletablerade inköpsorgan kan vara för korruption.

NATO:s generalsekreterare Mark Rutte betonade nyligen att det var byrån själv som initierade utredningen: ”Vi vill gå till botten med detta,” sade han vid ett möte i Antalya, Turkiet.

Ingen kontroll, inget förtroende

Försvarssektorn är notoriskt känslig för korruption. Stora pengar, låg insyn och den ökade aktiviteten efter Rysslands invasion av Ukraina har skapat en perfekt grogrund för oegentligheter.

EU-kommissionen planerar att låna upp till 150 miljarder euro, vilket ska möjliggöra försvarsinvesteringar på upp till 800 miljarder euro bland medlemsländerna. Samtidigt driver USA på för att höja NATO:s utgiftsmål till 3,5 procent av BNP.

Men med ökade resurser följer också ett ansvar – och just här träffar korruptionsaffären en nerv. ”Detta fall är en exakt påminnelse om vikten av transparens,” säger Francesca Grandi från Transparency International. ”Utan kontroll riskerar vi ett försvarssystem som varken skyddar medborgarna eller förvaltar resurserna på ett ansvarsfullt sätt.”

Vårt team kan ha använt AI för att assistera vid skapandet av detta innehåll, som har granskats av redaktörerna..